Brunnstäppa, del 11

2007-08-18
Det har börjat. Sitter under bordet och skriver för att inte skenet från datorn ska synas ut genom fönstren. Rösterna, det är första gången jag hör dem själv. Har smugit runt till alla fönster i hela huset och försökt att se men det är ingen där. Det är på riktigt. Inget skämt. Rösterna blir starkare, fler. Kan inte urskilja några ord. Bara ett mummel. Det är svårt att skriva mina händer darrar.   De har tystnat. Vad ska jag göra? Kollar ficklampan, den fungerar, lyser starkt.

Knackar på dörren.
Igen, igen och igen.
Det är dags nu. Ska gå ut. Möta vad?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s